lugn inför förlossningen

Innan jag blev gravid så hade jag förlossningsskräck. Jag kunde för allt i världen inte förstå hur jag skulle klara en förlossning och hur en bebis faktiskt skulle ta sig ut ur mig. Sen när jag väl blev gravid så började det kännas lite bättre, antagligen med hjälp av alla hormoner som strömmar runt i kroppen.

Idag, när det är exakt två veckor kvar till beräknad födsel, så känner jag mig helt lugn! Jag vet att det kommer göra ont och jag vet att jag inte kan styra över när det blir eller kontrollera något mer än att försöka förbereda mig så gott jag kan. Det kan ju hända att jag faktiskt grips av fullständig panik när det väl sätter igång, men då får jag ta det då! Eller så flyter allt på precis som det ska och jag kan se tillbaka på det som en fin upplevelse. Då har jag varken oroat mig i onödan eller en gång för mycket.

Jag tror att det är några saker som har hjälpt mig på vägen.

* Det första är att jag kom på vad jag faktiskt var rädd för. Det var egentligen inte själva förlossningen, utan alla komplikationer man kan få efteråt. Det kan jag ju såklart fortfarande tänka lite på, men bara genom att jag kom på det så försvann mycket av oron för själva förlossningen.

* Sen jag insåg att jag faktiskt inte klarade av att jobba i barngrupp mer så har en stor börda släppt. Att acceptera att kroppen inte klarar det jag är van till och faktiskt erkänna för sig själv och alla andra att man måste dra ner på tempot var nog det bästa jag gjort.

* Jag har tillåtit mig själv att vila! Jag har försökt att ha så lite som möjligt press på mig själv och lyssnat på kroppen. Har jag behövt en paus så har jag tagit det, och har jag behövt en powernap mitt på dagen så har jag sovit.

* Gravid yoga! Alltså det rekommenderar jag till alla gravida! Dels så har både foglossning och låsningar i ryggen blivit så mycket bättre. Jag har fått redskap som kan hjälpa vid värkarbetet och fått öva på att slappna av och att andas. Hur drygt jag än tyckte det var att gå ut i ur och skur och promenera till yogalokalen varje torsdagkväll, så har det varit värt det varje gång!

* Vattengymnastik! För många är det här nog en för lätt typ av träning, men för mig har det varit fantastiskt skönt att få röra lite på mig i vatten, när det har gjort sjukt ont att bara ta en kort promenad.

* Att känna mig fin! Innan jag blev sjukskriven så orkade jag varken tänka på vad jag tog på mig om morgonen eller ens ta på mig mascara. När jag började få tillbaka lite energi så orkade jag också pynta mig själv lite varje dag och bara det att jag kände mig finare gjorde att jag faktiskt fick mer energi.

* Jag har läst på om vad som sker i kroppen, och de olika faserna i en förlossning. Jag har fått andningstekniker, vi har varit på föräldrakurs på sjukhuset. Allt för att vara förberedd på vad som kan ske så jag förhoppningsvis inte blir rädd när det väl händer. Det bästa med föräldrakursen var att faktiskt få veta praktiska saker som när man ska ringa sjukhuset, vart man ställer bilen, vilken dörr man faktiskt ska gå in i på sjukhuset.

* Nu när jag faktiskt känner mig redo och förberedd så gör jag sånt som jag mår bra av och kan slappna av. Jag lyssnar på musik, läser lite, sover när jag känner för det, sminkar mig (konstigt nog har det alltid varit något jag slappnar av av att göra), dricker te, träffar vänner... Ja jag gör precis det jag känner för just nu. Det är ju en lyx jag inte kommer kunna unna mig på länge sen, så det gäller att passa på =)

Jag är imponerad om det faktiskt är någon som orkat läsa allt det här! Skriver det mer för att jag själv ska komma ihåg vad jag faktiskt kände och gjorde under den här perioden. Tror att det är lätt att glömma när mini väl har kommit ut =)